Investerer i fremtidens selskaper (ord-for-ord)

Dagens entreprenører former fremtiden gjennom innovasjon – men hvordan kan de være med på å skape fremtidens mediehus? Investment manager […]

Dagens entreprenører former fremtiden gjennom innovasjon – men hvordan kan de være med på å skape fremtidens mediehus?

Investment manager i Schibsted Sverige, Dan Ouchterlony, jobber daglig med gründere og innovasjonsmiljø. I denne episoden forklarer han blant annet hvordan investeringer i andre sektorer kan løfte og forsterke mediehusene – og peker på de største utfordringene mediebransjen står overfor.

Programleder er Kjersti Løken Stavrum.

Spill av episoden her:

…eller lytt til Tinius Talks i Apple Podkaster, Google Podcasts, Spotify, Acast, Overcast, Pocket Casts, Soundcloud, Castro eller Castbox.

Under finner du en ren avskrift av alt som er sagt i episoden. Vi gjør oppmerksom på at Dan Ouchterlony er intervjuet via telefon, og ikke har fått forberede seg på spørsmålene.

(start)

Kjersti Løken Stavrum (KLS): Hvordan blir fremtidens mediehus? Kommer vi til å forholde oss til redaksjoner slik vi kjenner dem i dag? Hvilken rolle kommer journalistikken til å spille? I ti episoder av podkasten Tinius Talks skal vi se på ulike sider av de neste utfordringene for mediehusene. Hvem er de nye mediebrukerne? Hvordan vil mediene gjøre hverdagen vår bedre, og hva vil de bety i samfunnet? Og jeg som snakker heter Kjersti Løken Stavrum, og er daglig leder i Stiftelsen Tinius.

(vignett)

KLS: Vi holder jo på i denne podkasten her med en serie om framtidens mediehus, og særlig framtidens publisistiske virksomhet. Og da har vi invitert Dan Ouchterlony inn, fordi han er investment manager i Schibsted Sverige, og har jobbet med tilvekstmedier i mange år. Velkommen, Dan!

Dan Ouchterlony (DO): Tack så mycket! Kul att vara med.

KLS: Veldig fint at du hadde tid, for du er veldig travel, har jeg inntrykk av å vurdere alle disse nye oppstartsselskapene. Am I right?

DO: Ja, det stämmer. Det är mycket att göra. Det är många entreprenörer som vill starta bolag och Schibsted vill ju investera i så många som möjligt – som passar oss i alla fall – så det är busy. Det är busy.

KLS: Også så jeg akkurat at det er en konkurranse om hvem som blir investert i også. Det var jo rekordmange penger til start-up i Sverige så langt i år.

DO: Ja, det är konkurrens. De bästa entreprenörerna har många alternativ att välja på, skulle jag säga. De är väldig intresserade av att veta vem som investerar och varför de ska investera. Det är ju inte så att man tar emot pengar och kapital från vem som helst, utan man ingår egentligen ett slags partnerskap som i utgångspunkten skall vara i fem-sju-tio år. Så jag tycker det är bra att man bryr sig om var pengarna kommer från, och om den som investerar har ett bra track record och så… Så det absolut konkurrens. Och ibland så vinner vi och det är kul.

KLS: Nå er jo vi i Stiftelsen Tinius en stor eier av Schibsted, så jeg skal passe meg for at dette ikke blir tekstreklame-spørsmål. Men: Hvilke fordeler er det Schibsted har som investor i konkurranse med andre, da?

DO: Just det. Men va kul att du frågar just den frågan, Kjersti. Nej, jag skojar lite.

(latter)

DO: Man kan beskriva det så här istället: Vad det är som skiljer oss från de andra och sedan så tror jag att det är upp till varje entreprenör att bestämma om det är unikt eller inte. Men det som skiljer oss är till att börja med att vi är ett väldigt stort mediehus i Norden. Och också i europeiska – va ska jag säga – förgreningar. Och det är unikt på det sättet att det gör att vi kan bidra med pengar, så klart. Kapital för att betala löner och sånt. Vi bidrar ju även med industriell kompetens. Vi har gjort många spännande projekt förut. För exempel är utrullningen av Blocket i världen. Och då har vi en sådan kompetens i huset som entreprenörerna kan nyttja sig av.

DO: Och sen så har vi jo en väldigt många möjligheter att bygga entreprenørarnas varumärke. Vi hjälper dem med att skaffa kunder till sina produkter. Och det är en starkt erbjudande för vissa. Därför investerar vi mest i bolag som vill jobba med marketing som verktyg. Det de ser att Schibsted faktisk är unika. Så det är det viktigaste.

DO: Så sen på andra plats, skulle jag säga att det kommer att vi har ett bra track record. Vi har gjort den här typen investeringar under många år. Och det är det inte jättemånga som har gjort. Faktiskt. Så det er en unikitet som jag tycker är viktigt att lyfta fram. Och en som ofta brukar uppskattas av entreprenörer.

DO: Sedan tror jag att vi – om jag får lägga det sist på listan – vi har ett litet annat tidsperspektiv på saker och ting. En riskkapitalist har ofta en fond, och den fonden skall stänga ned ett visst klockslag då man ska ge tillbaka pengarna till de som har investerat i fonden. Schibsted kan – i alla fall om vi vill – ha nästan ett oändlighetsperspektiv. Vi kan vara väldig långsiktiga. Så vi kan investera i projekt som kommer till att ta lång tid. Vi kan investera i projekt med hög risk, och så vidare. Så det är lite av de saker som skiljer oss från andra investerare, som är rena riskkapitalister.

KLS: Ja, det hørtes jo selvfølgelig ut som ren tekstreklame…

DO: Mmmm.

KLS: …men det får lytterne bare leve med, for nå kommer det enda et spørsmål, nemlig: For jeg var inne og så på LinkedIn-profilen din, og der skriver du at du har åtte fantastiske selskap i porteføljen som du styrer med. Men da er jo mitt spørsmål, nemlig, hvilket av de selskapene som du driver med innenfor Schibsted Next er du mest stolt av?

DO:Ja, alltså av de här bolagen som finns i Schibsted Vekst så är det alla möjliga bolag. Vi har ju delat upp, vi är flera kolleger i Schibsted här, så vi har delat upp det lite grann. Mitt fokusområde är fintech-bolag. Alltså: Financial Technology, som det väl är en förkortning för. Så jag är mest engagerade i framtidens bank och finansmarknad. Det är liksom min specialitet. Det är där jag investerar och träffar entreprenörer och också utöver mitt dagliga arbete. Som investerare har man liksom två jobb. Det ena jobbet är att hitta nya investeringar. Det andra jobbet det är ju att se till att de investeringar man har gjort, att de går så bra som möjligt. Så det är lite olika faser av investeringsverksamheten. Så det var en litet sån ‘high level’.

KLS: Det er klart. Er det da mest morsomt med de nye tingene?

DO: Ja, det är en väldigt bra fråga, alltså. De är roliga på olika sätt. Jag gillar speciellt ett företag som vi investerat i ganska nyligen, som heter Insurello.

(lydklipp fra en presentasjonsvideo fra Insurello)

DO: De tar sig av an en ganska tråkig del av värdekedjan, kan man tycka. De hjälper folk som har blivit – fått en skada att få rätt ersättning från försäkringsbolaget. Det är lite så… Det är inte så många som tycker att det är det roligaste i världen. Men Marcus, där, som är grundare och VD, han tycker att det är det mest intressanta av allt man kan göra där ute. Och han gör det fantastisk bra. Så det är en spännande tjänst, vi tar oss av och hjälper alltså konsumenter att få riktig ersättning från de här försäkringsbolagen. Sen tycker jag… Just nu tycker jag också att ett annat bolag som heter Hypoteket är intressant.

(lydklipp fra Ekonomiekot torsdag 2. mai 2019 hvor Hypoteket omtales)

DO: Där gör vi bolån på ett nytt sätt. I Sverige, då. Den svenska marknaden. Och dom här bolånen kan vi ge till våra kunder, helt utan att vara bank. Så vi kopplar liksom ihop pensionssparare och bolåntagare direkt, utan att ha en bank mello, och det gör att vi kan vara väldigt, väldigt effektiva. Så det är också ett spännande nytt projekt.

KLS: Det hørtes ut som kortversjonen av disrupsjon.

DO: Ja, precis! Vi hoppas på det. Det är ju väldigt tidigt än så länge, det finns ca. 3.500 miljarder i svenska bolån, och vi har väl tagit en mikroskopisk del av det. Så det är mycket tillväxtpotential om vi får till på rätt sätt. Det ska bli spännande!

KLS: Men du vi må tilbake til dette med publisistisk virksomhet, for jeg skal prøve å dra deg inn i det som er en – det man noen ganger si er kjernevirksomheten – men det er i hvert fall en stor del av virksomheten i Schibsted og andre hus, nemlig: Publisistisk virksomhet. Og der vet jo alle at det har pågått en disrupsjon – eller i hvert fall en transformasjon i mange år. Mediehusene er blitt økonomisk trimmet. De har kjempesterk konkurranse fra de store tech-gigantene. Og du har jo vært med i Schibsted i over 13 år, så du har jo sett dette på nært hold lenge.

DO: Mmm.

KLS: Hvilken rolle vil du si at du med din virksomhet spiller opp mot den publisistiske delen av Schibsted?

DO: Mmm. Ja, precis. Nej men, bra fråga. Alltså: Man kan ha lite olika perspektiv på det, tror jag. Det första är ju att vi är ju en del av Schibsted som provar att bygga något nytt. Som inte finns, egentligen. Vi tittar efter affärsmodeller, verksamheter och entreprenörer som helt enkelt inte har byggt upp en speciellt stor business. Journalistiken och tidningsverksamheten på papper och på nätet, den är ju en ganska gammal affärsmodell. Även om den är satt under disruption. Så då tänker vi att vi att den bidrar till helheten i Schibsted genom att vi sätter Schibsted i kontakt med entreprenörer med mycket idéer. Schibsted kommer i kontakt med helt nya affärsmodeller. Schibsted kommer i kontakt med verksamheter som inte Schibsted hade kommit i kontakt med om vi inte hade investerat i de här startupsen.

DO: Om man liksom ska bli lite mer konkret, så är det ju så att de här bolagen vi investerar i, de blir också kunder till tidningarna internt. De köper reklam och de köper olika typer av nya annonsprodukter. Det är ju krävande kunder det här. De är ju entreprenörer som skall överta gamla branscher, till exempel inom finans och bank. Och så vill de ha så effektiv reklam som möjligt, så där får vi verkligen in spännande kunder i Schibsted som kan hjälpa oss att vara moderna och vara i framkant med våra annonsprodukter, då. Sen, liksom den mest filosofiska perspektivet på det här är väl att vi tycker ju att vi till dels uppfyller våra investeringar i det som journalistiken kanske uppfyllde tidigare. Alltså: När man satt med sin morgontidning, så kanske man hade två sidor som beskrev var hittade jag de billigaste försäkringen eller de billigaste EL-avtalet. Och i dag, så er det egentlig våra tjänster inom tillväxtmedier – eller Growth – som levererar den typen av service till kunderna. Så det är väl kanske den mest filosofiska synen på hur vi deltar i ekosystemet i Schibsted.

KLS: Nettopp! Og der ga du et veldig godt svar, og jeg hadde akkurat tenkt å spørre deg om: Var det egentlig økosystemet du beskrev nå? Det sa du vel også selv at det var. Men kan du gå litt mer inn på det, fordi veldig mange bruker jo dette ordet ‘økosystem’. Innimellom er jeg usikker på om vi snakker om de samme tingene.

DO: Ja.

KLS: Hva mener du med ‘økosystem’?

DO: Precis. Alltså: Vi jobbar ju med två ekosystem i Growth. Det första ekosystemet er jo ekosystemet av entreprenörer. Och när vi pratar om ekosystem, så är just det viktigt. Det handlar ju om människor som är duktiga på att bygga företag som är inriktade på entreprenörskap. I Sverige har vi en lite längre tradition av entreprenörskap genom tech än i Norge. Det var personer som var med att starta bolag redan på 90-talet, som sen kanske gjorde en framgångsrik resa, som fick pengar, och som har återinvesterat i nästa generations entreprenörer. Ett sånt exempel är ju – till exempel Niklas Zennström som grundade Skype en gång i tiden. Och det ekosystemet försöker ju Schibsted supporta och vara en del av. För det enda sättet som vi kan vara en trovärdig investerare. Det andra ekosystemet er jo det interna i Schibsted. Och det var ju de här sakerna jag beskrev. Det är ett ekosystem av reklam, marknadsföring – men också kompetens. Vi har ju trots allt folk som er duktiga på saker och ting i Schibsted. Alla våra medarbetare dom försöker vi koppla ihop med entreprenörer. Så får vi in entreprenörer som är fantastiskt duktiga på saker och ting. Då kan dom hjälpa oss andra i Schibsted med sin kompetens. Och sen är det ett ekosystem, sist men inte minst, av kapital. Alltså: En del av dom bolag vi har investerat i historiskt, de genererar också väldigt hög avkastning och hjälper att föra kapital tillbaka till Schibsteds ekosystem. Så det är väl en del dimensioner… Ekosystem är ett svårt ord, för det finns kanske lika många förklaringar som personer som säger ordet, kanske. Men det er *min* definition i all fall av ekosystem.

KLS: Ja, det var veldig nyttig å høre, egentlig. Men du var også innom det tidligere at mange av disse startupsene er på jakt etter markedsføring, rett og slett.

DO: Mmmm.

KLS: Og den, på en måte, *kraften* er jo viktig for å kunne beholde det publisistiske, eller at det publisistiske har en viktig rolle inn i markedsføringen – har den ikke det? Eller er det en gammel måte å tenke på?

DO: Nej, alltså reklam är ju en stor del av vår intäkt genom journalistiken – än så länge. Nu ser vi ett kraftigt uppsving av prenumerationsintäkter även digitalt. Det er en ny företeelse om man tar dom långa tidsaxlarna här. Det er ju bara de senaste fyra-fem åren som digitala prenumerationer faktiskt är en väsentlig del av omsättningen. Och det ser man ju också i USA i med Financial Times och så vidare. Wall Street Journal tänkte jag på. Financial Times är ju i London. Men då kan man tänka att det att vara duktig på att göra reklam, det är ju viktigt för en startup, och då brukar vi tänka så att om man då som Schibsted får lära sig att leverera hög effekt reklam för en startup, ja då blir man tvungen att bygge en väldigt bra produkt som sen kan komma till gagn för alla dom andra bolagen som vill göra reklam. Och det kan ju vara skillnad på hur man vill göra reklam, så det är viktigt för startupsen att få tillgång till Schibsteds expertis. Och jag tänker också att det är viktigt för Schibsted att få träna sig på de allra mest nystartade bolagen också, eftersom det är de som kommer att vara dom stora bolagen om tio år. Då har man liksom redan byggt upp den kompetensen i dag. Så jag tror att man ser lite längre in i framtiden genom att vara partner med dom här startupsen än om man bara skulle ha de stora annonsörerna som partner.

KLS: Det er jo mye energi som går med på å bekymre seg over konkurransen fra de store amerikanske tech-selskapene.

DO: Mmm.

KLS: Og det sies jo også at de er ganske nådeløse overfor mange startups, ikke sant? Er man en vellykket startup så kopierer de enten det selskapet forsøker å få til, eller de bare rett og slett utmanøvrerer dem på andre måter.

DO: Ja.

KLS: Med din erfaring: Hvor bekymret er du for mediehus, som Schibsted og andre mediehus i andre land, i konkurransen med disse store selskapene?

DO: Alltså på… Det är väl två bekymringer jag har. Det första är på innehållssidan. Jag tror att det är – i dag för en genomsnittlig användare så är det svårt att förstå varför det innehållet vi producerar är bättre än det innehållet som strömmar förbi gratis på Facebook eller Twitter eller nogen annan stans. Alltså: Varför är journalistiken viktig? Är den information vi tar fram bättre än någon annan information. Det tycker jag är det första bekymret. Vi måste vinna kriget om konsumenternas uppmärksamhet och deras uppfattning om kvalitet. Det är för att annars blir vi bara en ytterligare en text i något flöde på sociala medier. Och det är inte good enough. Det är det första. Där tror jag att vi har… Än så länge har vi ett litet problem då vi för ett krig vi långsamt förlorar. Vi blir inte uppskattade för det vi faktiskt bidrar med. Det är i alla fall min bild lite från sidan.

DO: Det andra kriget är ju kriget om annonspengarna. Och där ser vi en väldigt annorlunda bild i dag än för tio år sen. För många år sedan hade vi till och med distributionsmonopol i någon bemärkelse när vi hade tidningar i lokalsamhällenna. Och sedan kom TV, då var det konkurrens om det. Och så har det kommit reklamradio, och nu kommer digital distribution vilket gör att vi liksom får ännu mer konkurrens. Och Google och Facebook de tar ju marknadsandelar. De har väldigt bra reklamprodukter. Jag ser ju våra startups som vi investerar i, köper väldig mycket reklam av Google, Facebook och så vidare. Så det är klart att där finns det konkurrens. Jag tror att det enda sättet att är utveckla reklamprodukter som är tillräckligt bra för att klara konkurrensen. Det finns inget annat sätt. Alternativet är ju att sluta göra reklam, och gå helt och hållet på prenumerationer. Att ta bort reklam helt enkelt. Det är ju en ganska dramatisk approach som jag kanske inte helt tror på. Men vi måste vinna både kriget om kvaliteten och kriget om hög effekt i vår reklam. Annars så är det svårt att vara konkurrenskraftig.

KLS: Men du kom jo inn med dine nye selskaper, så driver du jo egentlig en forretningsutvikling internt i Schibsted ved å kjøpe selskaper og bidra til å utvikle dem.

DO: Mmm.

KLS: Og er jo litt sånn ‘siste og helt avgjørende spørsmål’ er jo da: Ser du lyst på framtiden for mediehus som Schibsted?

DO: Ja, men jag ser väldig ljust på Schibsted. Det måste jag säga.

(latter)

KLS: Men jeg prøver å ta det litt bredere.

(latter)

DO: Jag är ju också anställd och så. Men om man skall förklara lite varför, så tror jag att vi har en vilja att söka nya vägar. Och det tror jag är det som behövs för att få journalistiken och affärsmodellen att vara relevanta även om tio-tjugo år. Om vi hade gjort samma sak idag som vi gjorde för tio år sedan då hade vi redan varit passé. Där har ju Schibsted klarat den första transformationen från print till webb. Utmaningen nu är att nästa transformation kommer, om man säger så, från webb med desktop och sånt, och sen är det webb och mobil, och så går vi in i någon form för appvärld – och även den utmanas ju vidare av en värld med sociala medier i centrum. Allt detta gör att vi måste fortsätta att hänga med och vara i framkant. Det är ju enda sättet och det ser jag ljust på. Det finns dessutom en vilja och vara innovativ och det finns en vilja att ta risk. Det finns en också vilja att prova nya saker. Allt detta värdefulla måste vi vårda i koncernen. Hur det framåt kommer att lyckats eller inte, det är en väldigt svår fråga. Det är ju mer av ett bet man får ta. Men i alla fall: Vi tar bets, vi vågar se in i framtiden även om det är jobbigt. Det är det som gör att jag är positiv, måste jag säga.

KLS: Veldig bra! Jeg hører produktutvikling. Jeg hører satsing. Jeg hører fortsatt litt reklame, i tillegg til brukerinntekter.

DO: Mmm.

KLS: Og jeg hører at vi er nødt til å tenke og tro at vi kan konkurrere mot de store tech-gigantene. Så i denne jakten på framtidens mediehus, så var dette veldig gode bidrag, Dan. Tusen takk skal du ha for at du tok deg tid til å bli med!

DO: Ja, tack så mycket!

KLS: Dan Ouchterlony er investment manager i Schibsted Sverige.

(vignett)

KLS: Denne podkasten er produsert av Hansine Korslien for Stiftelsen Tinius.